Nu borde det vända snart. Frustrationen över att dagarna går för fort, ser likadana ut och innehåller för lite av det jag behöver. Man blir som man umgås och på något sätt verkar en allmän nedstämdhet vara det enda som knyter min klass samman just nu. En käck lundadepression.
Men det är lugnt. Snart ska jag lyfta, klara nationalekonomin galant, få tidernas finaste lägenhet i Lund, få en avslappnad solbränna, bli coolast i stan, ta examen, lära mig flyga, skriva en bok, starta företag och jobba med att förbättra världen och vara sådär allmänt lycklig och jättebra på alla sätt och vis. Snart.
Nu ska jag dricka te.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar